Finns problem i nördkultur? Ja. Men i denna kommer jag först försöka förklara varför sättet bloggen beskriver problemen snarare gör saker värre. Det jag kommer ta upp här speglar på flera sätt problematik kring förhållandet mellan Islamism och Islamofobi så har du kunskaper om komplexiteten kring detta eller andra postkoloniala dilemman redan så hoppas jag jämförelsen är begriplig. Jag kommer mot slutet med en del förslag.
Del 1: Privilegium, betoning och intersektionalitet
Innan vi går in på nördar skall vi börja med "Male Privilege". Ordet "privilegium" har blivit mer populärt. I folkmun har "privilegium" antagits kunna beskriva något om grupper, men ursprungligen är privilegium som feministiskt begrepp att inte ha behövt uppleva en annan grupps situation eller verklighet. Privilegium kan vi se då en grupp förklarar för en annan grupp hur den gruppen bör känna och bör vara på ett ignorant sätt, utan att ha den gruppens erfarenheter eller förståelse för den gruppens kontext eller kulturella sammanhang.1.1 Problemet med att prata om "manliga privilegium"
Ett exempel på problem som uppstår som konsekvens av fördomar om privilegium är att det i regel är svårare för en vit narkoman än en svart narkoman att ta sig ur ett beroende då den svarta narkomanen förväntas ha problem av sociala omständigheter (och är berättigad hjälp och stöd) medan en vit narkoman antas ha orsakat problemet själv (då denne antas ha ett val). För en djupare behandling hur detta samverkar, se Righteous Dopefiend om hemlösa narkomaner i San Francisco. Den behandlar problem som uppstår mellan droger, Amerikansk kapitalism och en övertro på individers egna förmåga att välja och ta sig ur en situation medan det sociala sammanhanget osynliggörs.
Fråga: Är en rysk bög privilegierad genom sin manliga vithet? Är en transexuell privilegerad om hen ser ut som man? Om du svarat ja på någon av dessa, är du själv rysk bög eller transexuell?
1.2 Problemet med att prata om "manliga nördar"
Den psykologiska forskningen kring hur kategorier används kan i stort sägas ha bekräftat det som kallas för queerteori, dvs att könen i grunden är lika och ojämställdhet skapas då olika ting betonas som "manliga" eller "kvinnliga". För en god primer i queerteori och queerfeminism på svenska se t.ex. Under Det Rosa Täcket.Accentueringseffekten (betoningseffekten) är ett kognitivt fenomen som innebär att om vi har kategorier för något (kvinna/man) kommer kategorierna upplevas som mer främmande varandra och mer lika inom varandra, även om kategorierna i sig inte har dessa skillnader. Detta uppstår till och med i experiment där kategorierna är påhittade och slumpade. Ju mer och oftare de nämns (betonas), desto mer främmande kommer kategorierna att upplevas. Det finns i dagsläget en rad forskningsresultat som visar att betoning av kategorier ökar klyftor och förstärker polariseringar, oavsett vilken kategori som används. Homo-hetero, öst-väst, vänster-höger, demokrat-republikan, vit-svart, kvinna-man, invandrare-svensk (se t.ex. forskningen på social identitetsteori).
Forskningen visar också på individuella skillnader i hur snabbt, kraftigt och frekvent en person diskriminerar. Vissa personer har helt enkelt en högre sannolikhet att identifiera andra personer efter kön och därefter uppvisa en del kognitiva fenomen. Personer som är vana vid att kategorisera efter kön kan få svårt att hålla isär personer av samma kön och har en tendens att blanda ihop personegenskaper och upplevelser. Deras uppfattning av verkligheten skiljer sig från andra.
Betoning av "män" och "manlighet" i nördkultur riskerar tyvärr att fördjupa problem istället för att bearbeta dem eftersom det förstärker fördomar.
Fråga: Har du svårt att hålla isär asiater och tycker du de ser väldigt lika ut? Har du hört någon säga liknande?
1.3 Intersektionalism
Kategoriseringar är något som intersektionalism försöker komma ifrån och istället bemöta. Istället för att titta på grupper, så tittar intersektionalismen på nyttjandet av kategorier i sig, i synnerhet då de används för att prata om minoriteter. Intersektionalism tittar på kulturella föreställningar om gruppers existens, samt hur detta samverkar med förtryck/exploatering. Här är det inte en grupp som är privilegierad utan kulturella föreställningar om stereotyper som formar sociala hierarkier.En primer för postkolonial feminism och intersektionalism kan fås i Talpade Chandra Mohanty's Under Western Eyes, som dock kan vara svårtillgänglig med sitt akademiska språk, men för den som kommer igenom den är den lärorik och tänkvärd för den som kommer igenom den, i synnerhet då det kommer till förståelsen att genus kan skifta mellan kulturer och varför t.ex. Sverigedemokraternas vilja att rädda en annan grupps kvinnor i sig kan vara problematisk, både mot gruppen och kvinnorna i den. Men intersektionalism är i högsta grad viktigt då en minoritet som "nördar" skall hanteras.
Del 2: Varför blir dom jävla TÖNTARNA så jävla arga när man säger åt dem att de är pervon?
Ur Nerds and Male Privilege:
"Geek society prides itself on being explicitly counter-culture; nerds will crow about how, as a society, they’re better than the others who exclude them."
"Nördkultur" har ingen grundare, företag, fundament eller företag bakom sig. Nördar rekryteras inte på stan eller tränas upp som nördar. Nördkultur är en rörelse, dvs. en reaktion. För många har nörden först upplevt exkludering för säregna beteenden och intressen.
"Nördkultur" kan associeras med denna rörelse, där det förtryck som enskilda personer upplevt också laddar deras försvar av den rörelse de identifierat sig med. Detta försvarar inget. Det innebär inte att nördkultur är oskyldig, tvärtom kan föreställningar inom "nördkulturen" ibland förstås som hat och förakt. Men för förändring av dessa föreställningar kräver en förståelse för hatets rötter och utifrån det kan vi förhoppningsvis arbeta med föreställningarna snarare än på kant.
2.1 Nördens Vrede: "Male Privilege" vs. "Äkta Män"
Så kallad nördkultur har en historia av att bestå av en stor andel av "töntar", en stereotyp som av kulturella skäl är genuskodad att mena "pojkar". Men dessa pojkar motsvarar inte heller kulturella mansideal. Dessa pojkar är en grupp som av en eller annan anledning blivit exkluderade för att de bryter mot maskulina ideal och i regel har varit föremål för våld och förnedring för detta. Många har tidigt blivit informerade genom vuxenvärlden, andra pojkar, flickor och media att de inte är "äkta män" för att de inte uppbär de kvalitéer en "äkta man" skall ha. De har i regel en dålig social begåvning, vilket ofta är en produkt av att de ofta har exkluderats från sociala sammanhang, före eller efter de upptäcktes som avvikare. För en behandling av föreställningar om "äkta män" och mobbing se William Pollack's Real Boys, alternativt Marcus Priftis svenska variant här.Hela "nördkulturen" som kollektiv består inte av pojkar uthängda som "töntar" och vi kommer återkomma till det, men de finns i nördkulturen i större antal än i övriga populationen och det är deras svar på sin sociala exkludering som framkommer då nördkultur reagerar mot det omkringliggande samhället, så kallad anti-establishment.
Fråga: Är det vanligare att kalla flickor/kvinnor nördar idag än förr? Är det vanligt att flickor/kvinnor kallas för "töntar"?
När en grupp som innehåller många som blivit anklagade för att inte vara "äkta män" och ofta har blivit förtryckta av "äkta män" blir anklagade över att ha privilegier som "äkta män" så kommer reaktionen vara där efter. Det är då enkelt att i nästa stund anklaga dessa för att vara aggressiva och arga och om de inte vore så arga skulle de inte bli bemötta så illa.
Fråga: Varför får feminister så ofta frågan "varför är ni feminister så arga?"
I nördkulturens moral finns konfliktande genus och problematisk relation till mainstreamkulturens idéer om män och manlighet.
 |
| Magiker Lugn, intelligent och sofistikerad. |
 |
| Barbar Stark, hetlevrad och korkad. |
Den hypermaskuline de själva inte är kan idealiseras och pojkar kan tillåtas att spela honom och bära hans makt. Men mannen kan också demoniseras och göras narr av för sin dumhet och sitt testosteronstinna machobeteende. Dessa maskulina symboler kan vara samtida symboler för fienden och det egna jaget men det är osäkert vilken en pojke identifierar som vän och fiende.
Fråga: Vem av stereotyperna identifierar sig den manlige nörden med? Vem uppfattas som den privilegierade mannen? Hur hanteras genus i allmänhet av dem som inte passar in?
2.2 Nördens Vrede: Nöje eller flykt?
Datorspel, rollspel och serietidningar är för många ett nöje, en fritidssyssla. För många är det som med alkohol, hasardspel och liknande aktiviteter en verklighetsflykt. En frizon som erbjuder en tillfällig möjlighet att stänga av världen och bearbeta ångest. Den egna fantasin används som hjälpmedel, en coping eller "psykologisk medicinering". Detta beteende att söka sig bortom verkligheten kan jämföras med religiösa föreställningar som också dem är ett sätt att bearbeta situationen. Då trosuppfattningar som använts för att kapsla in ångest ifrågasätts kan reaktionen bli mycket kraftfull och aggressiv.I allmänhet då det rör sig om beroenden eller verklighetsflykt bör nöje och ångestförlösning/stresslindring hållas isär. De kan ses lika vid första anblick, men kan för individer skilja sig åt. Triggar ett ifrågasättande av ett "nöje" en mycket stark reaktion, så kan det vara tecken på att det finns något mer i nöjet än nöjet.
Fråga: Vad använder du för att stressa av, fly världen en stund och göra dig trygg? Brukar ditt medel bli ifrågasatt om det är bra för dig? Hur reagerar du då detta tas ifrån dig?
2.3 Nördens Vrede: Nördkultur vs. moralister
Som tankeexperiment, föreställ dig att du skall berätta för Valerie Solanas att hon är privilegierad för att hon är vit eller förklara för henne att hon inte borde hata så mycket. Föreställ dig att du i ett invandrartätt område med hög arbetslöshet skall prata om de första-världen privilegium som de nu har. Föreställ dig att du som inhemskt född ateist skall göra ett studiebesök i en moské och prata om kvinnosyn. Hur går du till väga?Jakten på töntarna har minskat sen nörden "blev inne", men på 80/90-tal saknades gränser när nördar kunde bli uthängda i riksmedia för att ägna sig åt satanism och djävulsdyrkan. Töntar har anklagats för hela moralkartan.
De har anklagats för att vara våldsamma och destruktiva.
De har anklagats för att vara empatilösa sociopater.
De har anklagats för att angripa sina egna.
De har anklagats av att ägna sig åt brottslig verksamhet.
De har anklagats för att slå mot kulturella auktoriteter.
De har anklagats för att vara smutsiga och lukta illa.
De har anklagats för att vara sexuellt avvikande.
De har anklagats för att vara suspekta.
Nu anklagas de vara elaka mot sina kvinnor.
Känns det igen?
Nördkulturen har en historia av att bli ifrågasatt och moraliserad. Det är lätt för någon som menar väl men som inte är mycket duktig på kulturen att hamna i fällan att bli identifierad som en person som klampar in efter ett långt tåg av tidigare moralister att berätta för nördar vad de gör för fel, för att sedan bli överraskade när de får en aggressiv reaktion som svar.
Det finns dock inget som säger att en förtryckt grupp är oskyldig. Nördkulturen kan i högsta grad själva vara förtryckande. Men grupper som ser sig själva som utsatta kommer att utveckla rigida föreställningar om äkta/oäkta som ett sätt att skilja på vän/fiende och detta gör dem svåra att hantera. Upplever sig en grupp att vara under förtryck kommer den att svara aggressivt mot främlingar, i synnerhet de som försöker förändra den, oavsett om de som försöker förändra har rätt eller ej. Då genus bearbetas behöver detta has i åtanke. Det går att förändra genus utan att moralisera.
Fråga: Varför anklagas ofta invandrare och mörkhyade för att utsätta deras kvinnor för våldtäkt eller för sexuellt avvikande?
2.4 Nörd som osäker identitet
Kallas en grupp något tillräckligt ofta så kommer de att identifiera sig med den och bygga en stolthet på begreppet. Bög, kvinna, satanist, feminist och nörd är alla begrepp som ursprungligen skapades av en annan grupp, ofta för att märka ut och trycka ner de som gavs denna etikett. Då en grupp är bildad på detta sätt brukar dess innehåll bli ganska osäkert och det blir en konflikt mellan tolkningar om vad gruppen tänks bestå av. Detta kallas i identitetspsykologin för Uncertainty Identity Theory. Forskningen har tittat på vad som händer i grupper där gruppen präglas av olika nivåer av ängslighet, oro och osäkerhet, men oklarhet om vad gruppen exakt innebär och står för.En sak förtryckta grupper ofta gör är att utveckla ett "ressentiment" mot sin omvärld. Ressentiment är när du vänder på något någon annan anser positivt, och förklarar att det omvärlden håller på med är dåligt och moraliskt förkastligt. I nördkulturen finns en alternativ moral som är till för att kontra mainstreamkulturen, men bilden av hur gruppen fungerar överensstämmer inte med beteendet. Vill en förändra ett problematiskt beteende i en grupp som upplever sig som god så behöver en bearbeta identiteten men också förstå att osäkerhet och otrygghet påverkar en persons möjlighet att kunna förändra sin tolkning av "gruppen".
2.5 Under ytan
Bland nördar finns olika nivåer av sexualitet och personligheter. Egalitära nördar vill se sig själv som mer öppna, frigörande och bättre än omvärlden och formar gärna en föreställning om detta. De är gruppens "moderata". Men de som har föreställningar om de är bättre, godare och mer upplyst än den värld som förtryckt dem har en tendens att försvara motsatsen eftersom de osynliggör gruppens laster, ett fenomen som präglar många frigörelsegrupper och religioner som ser sig själva som "de goda". Det finns under dessa föreställningar personer som hyser rent hat och förakt mot omvärlden. Dessa två är inte uttryck för samma kultur, de förs dock in under samma etikett: "nördkultur".Vi är inte vana att problematisera vår egna identitet. Ofta så försöker vi lägga beslag på identiteten och beskriva gruppen på ett sätt som passar oss i syfte att frysa ut dem som fungerar annorlunda. Att få rätt att förtolka sin egen eller en annan grupps natur är i sig en makt, varesig det görs på ett positivt eller destruktivt sätt.
Fråga: Vilka grupper kan du beskriva? Vilka grupper representerar du? Är du ond? Kan din grupp innehålla ont?
Del 3. Normförändringar
I studier om normförändrande kampanjer har det visat sig att få motsatt effekt att "belysa problemen". Kampanjer som varnat för ökad ungdomsfylla har ökat ungdomsfyllan och kampanjer som varnat för höjd energiförbrukning har höjt energiförbrukningen. Detta har att göra med att vi hellre tar efter hur vi tror andra gör, inte vad andra säger att vi borde göra. Vi tar efter andras beteenden istället för att följa moraliska regler."Social Proof" kallas denna socialpsykologiska påverkan (alltså något som socialt får oss att bete oss på ett visst sätt) där en person försöker efterlikna någon eller något de identifierar sig med. Därför kan beteende regleras i identiteten. Beskrivs en grupp att vara på ett visst sätt, så är det i regel dessa som får makt. De får bekräftelse som mer äkta representanter än de som avviker. Att beteende kan styras genom hur identiteten beskrivs kan vara en viktig del i att hantera extrema rörelser, men också rörelser som på ett eller annat sätt behöver påverkas.
Jämför detta med debatten om Islam. Beskrivs muslimer generellt för att vara Islamister, så är det Islamisterna som får förstärkning och makt, något som till regel slår mot moderata muslimer som inte är islamister. Beskrivs muslimer generellt för att vara moderata, så är det moderata som får förstärkning och makt. Beskrivs svenskar som rasister, så är det också rasister som får förstärkning och makt. Rasismen legitimeras. Beskrivs svenskar som motsatsen så är det motsatsen som får förstärkning och makt.
Fråga: Hur får vi bort problematiska beteenden om folk kopierar vad de tror andra gör?
3.1 Normförändring: Vem kallar du man?
I en teori om maskulinitet (hegemonisk maskulinitet) så finns det i samhället olika konflikter mellan mansideal och en hierarki mellan män baserat efter hur väl de efterliknar idealet. En bra bok på detta på svenska är Med en Uppenbar känsla för stil, som är en nödvändig bok för varje genusvetares bokhylla.I skapandet av kategorin "man" så finns en konflikt om vem som är den "äkta mannen". Den "man" som just nu besitter styrka är den som omvärlden legitimerar och bekräftar.
”Man föds inte till kvinna, man blir det” - Simone De Beauvoir
I kölvattnet av denna konstruktion bildas spegelkategorin "kvinna" (det den äkta mannen inte är). Konstruktioner av "man" (inklusive "Male Privilege") stärker inte bara ett mansideal, det stärker också underkonstruktionen "kvinna" (det män inte är).
För att förändra genus behöver "män" beskrivas annorlunda. Personligen har jag redan slutat legitimera kriget om "äkta män". Jag tror vi är många som gör det samma. Skall jag köpa konceptet "äkta man" för en stund så känner jag i så fall många kvinnor som är äkta män. Tolka det hur du vill.
Fråga: Kan du beskriva "man" utan att beskriva "kvinna"?
3.2 Normförändring: Vem kallar du nörd?
För att förstå nördkulturen så behöver den hanteras baserat på dess relation med samhället runt omkring. Den påverkas av den omkringliggande världens ideal och föreställningar, men den är inte helt en del av det. Tvärt om brukar den spegelvända omvärlden. I mainstreamkulturen finns en maskulinitet där pojkar som är "töntar" har varit underställda, i botten av hierarkin. I nördkulturen har det funnits en annan form av maskulinitet, där tönten får bli kung, alternativt sig själv där endast fantasin sätter gränser.Men nörden är idag nästan lika ofta kvinna. Enligt marknadsundersökningar är 46% av konsumenterna av videospel kvinnor. För att förändra situationen för kvinnor och män i nördkulturen, så behöver konstruktionen av vad "nörd" är och vem som är "nörd" brytas ner. Men många män inom nördkulturen är feminister som verkat för och vill ha in fler kvinnor i hobbyn. Har du ett intresse av att förändra hur nördkultur fungerar så behöver fördomen om vem som är nörd utmanas. Både att nörd kodas som manligt och hur manlig nörd kodas.
Fråga: Föreställ dig en nörd. Hur ser nörden ut? Vilket kön? Varför tänkte du så?
Del 4. Förslag
Så avslutningsvis kommer här en del förslag. Kom först ihåg att många förändringar uppstår först efter att de identifierar sin existens och går ihop. Ansvaret ligger inte på pojkar eller flickor, utan på dem som vill förändra.1. Ifrågasätt hur samhället förstår och genuskodar stereotypen "nörd" och "nördkultur" och se att denna etikett i sig innehåller hierarkier och konflikter kring vem som får definiera innehållet.
2. Bekräfta (och hamra in) att nördar består till nästan lika andel kvinnor som dock inte för den delen har samma åsikt. Skall vi äga begreppet nörd så skall "jag är nörd" vara något som ger samma stolthet för kvinnor som för män, vad vi än tycker i övrigt.
3. Sparka inte nedåt: klandra inte alla nördar för att vara sexuellt avvikande pojkar. Bekräfta existensen av manliga feminister i nördkulturen som inte nödvändigtvis är homosexuella (vissa är det) eller transexuella (vissa är det) men som ändå får höra att de inte är "äkta män" av världen runt omkring och av andra nördar. Dessa kan inte själva förändra nördkulturen, men de kan delta i en förändring.
4. Sparka uppåt. Kartlägg och ifrågasätt spelföretagen. Innehållet i många spel bestäms ofta av styrelsers antagande om vad som säljer och stereotyper om nördar, inte hur konsumenterna sakligt ser ut. Skilj på företag och bekräfta de som gör rätt. Klaga inte på de som gör fel genom att göra de representativa för alla. Spelindustrin kopierar även den vad den tror är framgångsrikt (social proof).
5. Utanför detta: ifrågasätt samhällets idéer om "äkta män", hur män är och hur män bör vara.
6. Var försiktig med moralisering av subkulturer och ta moralisering av subkulturer med en nypa salt. Om anklagelser riktat mot en grupp påminner om anklagelser riktat mot en annan utsatt grupp så finns det förmodligen mer under ytan.
