Några år senare

Kanske borde ta upp bloggandet igen.

Jag är fortfarande okej med bloggens namn; Mind, Body and Soul. Mind står för det kognitiva, det strukturerade, neuropsykologi och hård vetenskap. Body för vad jag upptäckt då det gäller träning och viktminskning. Soul är fortfarande de existentiella frågorna som varvar filosofi med psykologisk forskning om subjektivt välbefinnande.

När jag påbörjade denna blogg var jag i starten av min utbildning. Jag hade nyligen lämnat religionen, börjat att ta mig ur en djup svacka och tagit mig in på komvux. Första året sa min matematiklärare åt mig "det var inte du som misslyckades med skolan, det var skolan som misslyckades med dig". Jag trodde jag skulle få ett halvdant betyg, smått bättre än de 1.6/5 jag hade från gymnasiet. Mitt slutbetyg från komvux blev 22,5/22,5 efter två och ett halvt år. För mig kom detta som en överraskning. Jag visste inte att jag kunde. Jag bestämde mig för att försöka använda denna studiepotential till att hjälpa andra som långsiktigt mål. Målet var att först lära mig mera, sedan applicera den kunskapen på att dekonstruera extrema rörelser, arbeta mot diskriminering och lösa konflikter. Detta mål har jag fortfarande kvar, men betydligt mer nyanserat än när jag påbörjade denna blogg.

På universitetet sökte jag mig till kurser som kunde ge djupare förståelse för kulturella, sociala och politiska konflikter. Idéhistoria, socialantropologi, sociologi och till sist en fördjupning av psykologi där jag fortfarande är kvar. Jag läser nu masterprogrammet i samhällspsykologi, ett program tänkt för dem som vill använda psykologi för att lösa svåra samhällsfrågor.

Mina kunskaper om extremism har bara ökat men med kunskaper kommer också självrannsakan. Jag har fått överge många svartvita antaganden jag haft, är fortfarande religionskritisk men mer nyanserad. Jag har successivt övergått till att lägga mer tid och kraft på nationalism och genus. Detta eftersom jag inser att religionskonflikten inte är så omfattande i Sverige att den är värd min tid.

Jag har fascinerats av det som kallas för rasrealister som i högre grad använder pseudovetenskap för att rationalisera och legitimera sin rasism. Som uttalat queerfeministisk sitter jag och jämför de extrema mansrättsaktivisterna/antifeministerna med de extrema särartsfeministerna/separatisterna. Likt rasrealisternas pseudovetenskap faller neurosexism nära mitt kunskapsområde så påståenden om "biologiska" eller "neuropsykologiska" beteendeskillnader mellan kön har blivit en hjärtefråga. En annan intressant sak är de psykologiska skärpunkterna mellan vänster och höger. Finns psykologiska fundament för denna konflikt? Det tycks finnas vetenskapliga rön som menar just det (Moral Foundations Theory).

Det får duga nu.